Tänk om vi i Sverige gjorde som NHS – och faktiskt satsade på kvinnors förebyggande hälsa

Kvinnors hälsa står inför ett vägskäl. När Storbritanniens NHS nu inkluderar klimakteriet i sina förebyggande hälsokontroller tar de ett historiskt steg som sätter ljuset på något Sverige länge har saknat: ett strukturerat sätt att upptäcka och förstå kvinnors hormonella förändringar innan de leder till ohälsa, felbehandlingar eller långvariga sjukskrivningar. Frågan är enkel, men avgörande — vad skulle hända om vi gjorde samma sak här?

När Storbritanniens offentliga sjukvårdssystem, NHS, nyligen beslutade att inkludera frågor om klimakteriet i sina kostnadsfria hälsokontroller för personer mellan 40 och 74 år, markerade det mer än en rutinuppdatering. Det var ett tydligt ställningstagande: klimakteriet är en medicinsk angelägenhet och en central del av kvinnors långsiktiga hälsa.

NHS erbjuder idag alla i åldern 40–74 år en gratis hälsokontroll vart femte år, riktad till personer som inte redan har en kronisk sjukdom. Syftet är att identifiera risker för hjärt-kärlsjukdom, diabetes, njursjukdom och stroke — sjukdomar som går att förebygga om man fångar dem i tid.

Kontrollen omfattar:

• frågor om heriditet

• rökning och alkohol

• fysisk aktivitet och kost

• mätning av längd, vikt, midjemått och blodtryck

• blodprov för lipider, HbA1c och andra relevanta riskmarkörer

Och nu — för första gången — frågor om klimakteriet.

Det här är en viktig signal.
Klimakteriet är inte en parentes i livet. Det är en period som påverkar allt från sömn, humör och hjärtfunktion till metabol hälsa, signalsubstanser och arbetsförmåga. När vården frågar — öppnar den också för att lyssna, förstå och hjälpa.

Men den verkliga förändringen ligger inte i frågorna i sig.
Den ligger i möjligheten som uppstår när vi börjar ställa dem.

En chans att fånga upp kvinnor innan de kraschar

När kvinnor i åldern 40–70 svarar:

“Jag sover dåligt.”
“Jag känner mig inte som mig själv.”
“Jag har hjärtklappning, oro eller nedstämdhet.”

…så är det inte bara symtom. Det är tidiga varningssignaler — ofta kopplade till hormonella förändringar som påverkar signalsubstanser, stressystem, energiomsättning och hjärthälsa.

Tänk om vi i Sverige hade samma systematiska möjlighet att fånga upp dessa kvinnor i tid, innan:

• de blir långtidssjukskrivna

• de får fel behandling

• symtomen hinner bli kroniska

• deras arbetsförmåga och livskvalitet påverkas i åratal

Det är exakt det preventiva perspektiv som vår primärvård saknar idag.

Varför Sverige behöver ta detta steg — nu

Vi vet att:

• nästan hälften av alla långtidssjukskrivningar hos kvinnor är kopplade till psykisk ohälsa

• klimakteriet ofta är en underliggande faktor

• behandling och rådgivning varierar kraftigt beroende på vilken vårdgivare kvinnan råkar möta

• primärvården sällan arbetar strukturerat med hormonella förändringar

Samtidigt är detta den ålder där kvinnors risk för hjärt-kärlsjukdom, metabol ohälsa, insulinresistens, sömnstörningar och stressrelaterade symtom ökar markant — ofta utan att någon kopplar det till hormonell dysreglering.

Att lägga till frågor om klimakteriet i förebyggande hälsokontroller skulle:

• förbättra tidig upptäckt
• ge kvinnor kunskap innan de mår dåligt
• möjliggöra individanpassade insatser
• minska antalet felbehandlingar
• förebygga långvarig ohälsa
• stärka kvinnors arbetsförmåga och välmående
• avlasta vården genom tidiga insatser

Det här är inte lyx.
Det är folkhälsa.

Frågorna är bara början — men en början som Sverige behöver

Frågorna i sig löser inte allt.
Men de skapar något Sverige idag saknar: en ingång till samtalet.

Och det är i samtalet mellan kvinnan och vårdgivaren förändringen börjar.

Vi behöver bygga ett system där:

• klimakteriet är en självklar del av förebyggande hälsovård

• primärvården har kunskap om hormoner, hjärnkemi och metabol hälsa

• kvinnor får tidiga förklaringar, inte sena diagnoser

• behandling bygger på evidens, inte föråldrade föreställningar

• vården ser helheten — hormoner, stress, signalsubstanser, livsstil, sömn

Det är dags att fråga oss själva:

Om NHS kan ta det här steget — vad väntar vi på i Sverige?

Avslutning — ett samtal som måste börja här

Det här handlar om mer än sjukvård.
Det handlar om livskvalitet, arbetsförmåga och långsiktig hälsa för halva befolkningen.

Så låt oss använda NHS som inspiration — och våga ställa frågan:

Vad skulle hända om vi i Sverige började satsa på kvinnors förebyggande hälsa på riktigt?

Jag tror vi alla vet svaret.
Och det är dags att agera.

Om författaren

Mia Lundin är sjuksköterska och specialist inom gynekologi och hormonhälsa med över 35 års klinisk erfarenhet i både Sverige och USA. Hon är författare till böckerna Kaos i kvinnohjärnan och Nya Kaos i kvinnohjärnan, och grundare av Mia Lundin Academy – en utbildningsplattform för vårdpersonal, arbetsgivare och kvinnor som vill förstå hur hormoner, hjärna och välmående hänger ihop.

Mia arbetar för att öka kunskapen om kvinnors hälsa och för att förebyggande vård ska bli en självklar del av svensk sjukvård.