Har vi verkligen råd att låta bli förebyggande vård?

Sjukvårdsköerna växer, personalen går på knäna och sjukskrivningarna ökar. Nu hävdar en ny SNS-rapport att det är för mycket fokus på förebyggande vård. Men i verkligheten är problemet det motsatta. Det är bristen på prevention som gör vården ineffektiv, ojämlik och dyr.

När prevention ifrågasätts

I en ny rapport från SNS menar forskaren och allmänläkaren Minna Johansson att sjukvården har tappat fokus. Hon hävdar att resurser som borde gå till sjuka patienter i allt större utsträckning används för att förebygga sjukdom hos friska människor med låg risk. Resultatet, menar hon, blir ökade kostnader, längre köer och en mer ojämlik vård.

Hon pekar på att gränsvärden för diagnoser som högt blodtryck och kolesterol successivt sänkts, att fler klassas som riskpatienter och att många livsstilsråd i primärvården har liten eller ingen effekt på långsiktig hälsa. Därför föreslår hon att vården ska “återgå till sitt kärnuppdrag” – att behandla sjukdom snarare än att försöka förebygga den.

Men för mig är slutsatsen svår att förstå. I den regionsfinansierade vården bedrivs i praktiken väldigt lite förebyggande arbete alls. Kvinnor med tidiga tecken på hormonell obalans, stress eller psykisk utmattning får sällan hjälp i tid. De får vänta tills de blir så sjuka att de behöver behandling, ibland också sjukskrivning. Om detta är den typ av prevention som Johansson menar tar för mycket resurser, är det svårt att se var den egentligen pågår.

Sammanfattning: varför påståendet är olyckligt

Falsk dikotomi mellan prevention och behandling
Rapporten ställer förebyggande arbete mot behandling av sjuka, som om vården måste välja. I verkligheten hänger de ihop. Tidig prevention och individanpassad rådgivning minskar framtida köer, sjukskrivningar och kroniska tillstånd. Skandia visar att långa sjukskrivningar är ett tecken på misslyckad förebyggande vård, inte på att vi gjort för mycket.

Ignorerar den växande ohälsobördan hos kvinnor
Kvinnor utgör 63 procent av alla långtidssjukskrivna och står för 54 miljarder kronor av Sveriges sjuknota 2024. Den största ökningen gäller psykisk ohälsa, ofta kopplad till hormonella förändringar, stress och obalans, områden där tidig prevention och rådgivning gör störst skillnad. Att avfärda detta som “vård av friska” är både medicinskt och samhällsekonomiskt kortsiktigt.

Samhällsekonomiska fakta pekar på motsatsen
Skandia beräknar att om Sverige minskar psykisk ohälsa med en tredjedel sparar samhället 31 miljarder kronor per år. Det är pengar som frigör resurser till just de akuta och kroniskt sjuka patienter som SNS säger sig vilja prioritera.

Förebyggande vård är jämlik vård
Kvinnor, personer i socioekonomiskt utsatta områden och de med låg vårdtillgång är de som mest behöver tidig rådgivning och uppföljning. Att dra in på preventiva insatser riskerar att förstärka ojämlikheten i hälsa, raka motsatsen till vad rapporten efterlyser.

EU och näringslivet går i motsatt riktning
Enligt det nya EU-direktivet CSRD måste företag redovisa hur de arbetar med medarbetares välmående, arbetsmiljö och hälsa. Förebyggande hälsovård är inte längre ett “nice to have” utan ett krav för hållbarhet och konkurrenskraft.

Kvinnors hälsa och klimakterievård illustrerar problemets kärna
Brist på kunskap i primärvården leder till feldiagnoser, överförskrivning av antidepressiva och långa sjukskrivningar, trots att rätt rådgivning och behandling, till exempel hormonell eller livsstilsbaserad, kan återställa arbetsförmågan snabbt. Det är just denna typ av prevention SNS nu vill skära bort.

Prevention är inte ett problem, det är en lösning

Att ställa förebyggande arbete mot behandling är en återvändsgränd. När vi fångar upp obalanser och risker tidigt, minskar vi behovet av framtida behandlingar, läkemedel och sjukskrivningar.

Förebyggande vård handlar inte om att vårda friska människor, utan om att hindra att människor blir sjuka. Att ge råd, göra tidiga bedömningar och följa upp hälsa över tid är inte slöseri med resurser, det är en investering i både människors livskvalitet och i vårdens hållbarhet.

Kvinnors hälsa visar varför prevention behövs

Ingenstans blir det tydligare än i kvinnors hälsa. Kvinnor står idag för mer än hälften av alla långtidssjukskrivningar, och nästan hälften av dessa beror på psykisk ohälsa. I många fall handlar det om symtom som egentligen har hormonella orsaker, men som feldiagnostiseras och behandlas som depression eller stress.

Kvinnor i klimakteriet får ofta antidepressiva istället för hormonell behandling. De bollas mellan vårdinstanser och tvingas sjukskriva sig i månader eller år. Det är inte ett resultat av för mycket prevention, utan av för lite. Rätt stöd i tid hade kunnat förhindra både lidande och sjukskrivningar.

Fakta talar sitt tydliga språk

Enligt Skandias rapport Sjuknotan 2024 förlorar Sverige 92 miljarder kronor om året på långtidssjukskrivningar. Över hälften av kostnaden beror på psykisk ohälsa, och majoriteten av de drabbade är kvinnor. Skandia konstaterar att långa sjukskrivningar är ett tecken på att samhället misslyckats med förebyggande hälsovård.

Om vi minskar sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa med en tredjedel skulle samhället vinna 31 miljarder kronor varje år. Det är pengar som i stället kan användas till akuta operationer, rehabilitering och vård för de som verkligen är sjuka.

Förebyggande arbete skapar jämlikhet

Rapporten från SNS varnar för ojämlik vård, men att ta bort prevention skulle i själva verket öka ojämlikheten. De som har råd kommer ändå söka privat hjälp, medan kvinnor, äldre och personer med lägre inkomster får vänta tills problemen blivit så stora att de kräver omfattande behandling.

Tidiga insatser och individanpassad rådgivning är det mest jämlika vården vi kan erbjuda. Det handlar om att lyssna, förstå helheten och agera innan kroppen eller psyket kollapsar.

EU och näringslivet går redan före

Med det nya EU-direktivet CSRD ställs krav på att företag ska redovisa hur de arbetar med medarbetares hälsa och välmående. Det betyder att förebyggande hälsovård inte längre är ett frivilligt initiativ, utan en del av hållbarhetsarbetet. Företag som inte prioriterar hälsa riskerar att tappa både medarbetare och konkurrenskraft.

Vård som håller i längden

En sjukvård som försöker “göra allt för alla” klarar förstås inte sitt uppdrag. Men att hjälpa människor att må bra innan de blir sjuka är inte att göra “allt för alla”. Det är att göra rätt saker i rätt tid.

Att investera i förebyggande vård, särskilt i kvinnors hälsa, är inte att slösa med resurser. Det är att använda dem klokt. Prevention skapar friskare människor, kortare köer och en vård som faktiskt räcker till.

Om författaren

Mia Lundin är sjuksköterska och specialist inom gynekologi och hormonhälsa med över 35 års klinisk erfarenhet i både Sverige och USA. Hon är författare till böckerna Kaos i kvinnohjärnan och Nya Kaos i kvinnohjärnan, och grundare av Mia Lundin Academy – en utbildningsplattform för vårdpersonal, arbetsgivare och kvinnor som vill förstå hur hormoner, hjärna och välmående hänger ihop.

Mia arbetar för att öka kunskapen om kvinnors hälsa och för att förebyggande vård ska bli en självklar del av svensk sjukvård.